Är kostnaderna för personlig assistans ohållbara? Inte alls, menar Bengt Westerberg, ”pappa” till LSS och assistansreformen.
— De är bara ohållbara om man anser att personer med funktionsnedsättning inte ska hänga med i den allmänna standardutvecklingen i samhället, säger han i den färska rapporten ”Personlig assistans – en kritisk granskning av regeringens direktiv till LSS-utredningen”.
Bakgrunden till regeringens utredning, som ska vara klar i oktober 2018, är kostnadsökningen. När barn-, äldre och jämställdhet minister Åsa Regnér presenterade utredningen för ett år sedan motiverade hon behovet av en översyn så här:
—Det handlar om de kraftigt stigande kostnaderna som fördubblats på ungefär tio år utan att antalet personer som får assistans ökat i alls samma utsträckning. Vi behöver också få till mer träffsäkra insatser.
I dag får omkring 16.000 personer assistansersättning vilket kostar runt 30 miljarder kronor per år. Det anser inte funktionshinderrörelsen är för dyrt. Det gör inte heller Bengt Westerberg som var socialminister 1991-1994 och den som införde LSS, lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade.
I den nya rapporten har Bengt Westerberg försökt beräkna alternativkostnaderna för att helt avveckla personlig assistans och kommit fram till att det inte handlar om stora, om ens några, pengar. Däremot skulle de negativa konsekvenserna bli stora. Friheten, rätten att själv få bestämma över sitt liv, försvinner för den som i stället blir hänvisad till hemtjänst, institutionsboende eller stöd från anhöriga. Även standarden skulle sänkas, något som strider om FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.
Utredningen har fått i uppdrag att granska jämställdheten. I dag får fler pojkar än flickor insatser. Det är en viktig fråga. Men vad händer med jämställdheten om rätten till assistans försvinner? Erfarenheten visar att det främst är mammorna som går in och kompenserar när samhällets stöd inte finns eller minskar.
Bengt Westerberg föreslår i sin rapport ett antal reformer. Dit hör
- Samordningsstöd för föräldrar till barn med många vårdkontakter. Idag är många föräldrar utmattade av att tvingas vara spindeln i nätet för ibland så många som 70 instanser.
- Boendesstöd som en ny LSS insats
- Rätt till daglig verksamhet även för alla som tillhör personkrets 3 (bland annat personer med förvärvad dövblindhet)
- Ett allmänt juridiskt stöd för den som söker assistansersättning. I dag är det till stor del assistansbolagen som står för det juridiska stödet vilket, enligt Westerberg dels är etiskt tveksamt, dels utestänger alla som inte anlitar privata företag.
Ett avsnitt ägnas åt fuskdebatten. En ofta citerad utredning har talat om fusk i storleksordningen tio procent, det vill säga tre miljarder kronor. Nyligen presenterade forskare i Lund en rapport som helt underkänner den utredning som legat som grund för uppgifterna. De menar att uppskattningen av fusket helt saknar vetenskaplig grund.
Här kan du ladda ner rapporten.
ANNE JALAKAS, text
Skriv ut