Det finns bara en sak att göra för att stoppa den hårda rättspraxis som leder till att personer med dövblindhet nu förlorar sin assistans menar Bengt Westerberg, tidigare socialminister och ”pappa” till LSS.
— Lagen måste ändras, säger han. Nu har man aviserat en lagändring för sondmatning och andningshjälp, men det räcker inte. Antingen får man definiera fler grupper men då är risken stor att man efter ett tag kommer på någon man glömt. Det är bättre att göra mer generella lösningar. När personlig assistans är den mest träffsäkra insatsen är det den man ska använda.
Kommunikation är ett av de behov som blivit mycket svårt att få assistans för. Detta drabbar nu allt fler som har dövblindhet. Efter den prejudicerande domen från Högsta förvaltningsdomstolen som gällde Eva Smedberg har bland andra Evelina Lindberg förlorat sin assistans. Detta för att taktil kommunikation inte räknas som ett grundläggande behov. Högsta förvaltningsdomstolen talar i stället om teckenspråkstolkning och hänvisar till regionerna skyldighet att erbjuda vardagstolkning (HSL 8 kap §7 p 3). Men som FSDB, Förbundet Sveriges Dövblinda, påpekat är detta helt omöjligt.
Behoven har snävats in
När lagen infördes var kommunikation ett av de behov som omfattades. Detsamma gällde måltiden och hela processen med på- och avklädning.
— Det har senare snävats in mer och mer så att man nästan aldrig får insatser för kommunikation och bara för att föra mat till munnen, inte för hela måltiden, och enbart för hjälp med underkläder, inte för att ta på ytterkläder. Man har minskat ner det man definierat som grundläggande behov och som den nya utredningen kallar för privata och integritetskänsliga behov.
— Jag är emot hela den paragrafen, tycker den ska bort, säger Bengt Westerberg. Jag anser att alla som tillhör LSS personkrets ska ha rätt till assistans när det är den mest träffsäkra insatsen.
Bengt Westerberg var en av talarna på den konferens om LSS som sex skånska kooperativ nyligen arrangerade i Malmö. Han beskrev hur reformen drevs igenom trots ekonomisk kris 1993. Då hade flera försök visat att personlig assistans inte blev dyrare än andra insatser som hemtjänst eller gruppboenden.
— Det handlade om en omfördelning av pengarna. Men det var ändå problem med den kostnadsexpansion som reformen innebar. Mitt argument var att de som har behoven inte kunde vänta på den hjälp de behövde. Hade vi inte genomför reformen då hade vi fått vänta länge, säger han.
En följd av oron för höga kostnader var att man sköt på rätten till daglig verksamhet för dem som tillhör personkrets tre. Den skulle införas så snart tiderna blev bättre.
— Det har inte hänt än. Det visar att frågorna måste drivas väldigt offensivt för att det ska hända något.
Överutnyttjande är en myt
Bengt Westerberg är intensivt trött på föreställningen om överutnyttjande.
— Jag tror inte att alla vill ha mer. Om jag kunde erbjuda er personlig assistans när ni går på toa, vill ni ha det om det är gratis? Nej, det vill ingen.
— De flesta vill ha så lite som möjligt. Precis som i Laholm. Det blev inte dyrare när människor fick den ledsagning de begärde.
Under eftermiddagens politikerdiskussion togs ”de skenande kostnaderna” upp av både Nils Karlsson, miljöpartiet i Malmö och Lena Emilsson, riksdagsledamot S. Bengt Westerberg menar att även detta är en skröna.
— Färsk statistik från SCB visar att levnadsstandarden i Sverige ökat med 60 procent sedan assistansreformen. Då fick man 70 timmar i veckan. Nu handlar det om 112. Det motsvarar den standardökning som skett för alla andra människor.
Hemtjänst är dyrare
Bengt Westerberg har jämfört hemtjänst med LSS och kommit fram till kostnaderna blir högre med hemtjänst om man ska erbjuda samma standard som med assistans.
— LSS-utredningen har haft i uppdrag att föreslå begränsningar, säger han.
— Min slutsats är att i stället tillåta reformen att expandera så att assistans alltid ska ges när det är den mest träffsäkra insatsen.
Kritiken mot utredningen som presenterades i januari har varit hård. Flera brukarorganisationer anser att den ska rakt i papperskorgen.
Så kommer sannolikt inte att ske. Däremot föreslås en lagändring som planeras träda i kraft i sommar och innebär att sondmatning och andningshjälp åter ger rätt till assistans.
De prejudicerande domar som kommit om assistansen, bland annat den som drabbar personer med dövblindhet, påverkas däremot inte.
Oklart vad som händer nu
Liberalernas representant på debatten. Bengt Eliasson, ser ändå beslutet om lagändringar som ett första steg till en helt ny LSS-lagstiftning med fler insatser. Hur det blir med den saken är oklart. Ska den ut på remiss eller inte? Det är inte heller klart.
Lena Hallengren säger i en intervju med TV4 att hon ska återkomma i frågan hur utredningen ska hanteras.
FOTNOT: Konferensen arrangerades av ABH Utbildning och rådgivning på uppdrag av kooperativen Frihet och Lila i Lund, SMIL i Malmö, SNOK i Kristianstad, COOL i Höganäs och Hand i Hand i Bjärnum.
ANNE JALAKAS, text och foto
Skriv ut