FN ger döv jurist rätt mot svenska staten

Richard Sahlin i kortärmad svart skjota, står framför en utställningsskärm
FN ger Richard Sahlin rätt. Sverige har diskriminerat honom.

Det tog 2,5 år. Men nu har juristen Richard Sahlin, som är döv och teckenspråkig, vunnit en stor seger. FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har slagit fast att Sverige inte levt upp till sina förpliktelser.
— Å ena sidan är det fantastiskt att jag fick rätt. Å andra sidan oroar jag mig för att regeringen inte tänker efterleva beslutet, säger han.

Richard Sahlin  har kämpat för sina rättigheter sedan han 2004 blev Sveriges första döva jurist med en doktorsexamen. Han sökte jobb efter jobb utan resultat. 2008 fick han veta att universitetet inte hade råd att anställa en döv forskare och att det var helt lagligt. Han gav inte upp utan fortsatte och har under perioder också haft anställningar.

2015 ansågs han vara den mest kvalificerade för en tjänst på Södertörns högskola. Han kallades att provföreläsa och gjorde det med hjälp av en teckenspråkstolk.

Högskolan ville inte betala tolk

I Sverige är det arbetsgivaren som ska stå för tolkkostnaden för sina döva och hörselskadade anställa. Detta har ofta visat sig vara ett hinder för anställning och blev det också i det här fallet. När högskolan räknade på kostnaden för tolk till Richard Sahlin kom  man fram till att det handlade om en halv miljon kronor per år. Då sa man nej.

Diskrimineringsombudsmannen tog sig nu an fallet. Man ansåg att Richard Sahlin blivit diskriminerad och drev fallet till Arbetsdomstolen. Förhoppningarna var stora.

— Det skulle bli lättare för oss döva att hänvisa till ett positivt utslag om någon framtida arbetsgivare nekar oss anställning på grund av tolktjänster, förklarade Richard Sahlin då.

Diskrimineringsombudsmannen förlorade

Utslaget blev negativt. AD ansåg att kostnaderna för tolk på jobbet skulle bli för höga och därmed inte skäliga för arbetsgivaren.

Organisationen Independent Living  bestämde sig 2018 för att driva fallet vidare till FN. Det gjorde man tillsammans med Sveriges Dövas Riksförbund och Sveriges Dövas Ungdomsförbund.

Kommittén fann, efter två och ett halvt år, att Sverige inte levt upp till sina förpliktelser. Det räckte inte med att säga att det blev för dyrt med tolk utan högskolan skulle haft en bättre dialog med Richard Sahlin om vilka åtgärder som krävdes för att han skulle kunna få tjänsten. Så skulle staten ha tillgodosett rätten till arbete på jämlika villkor som andra, utan funktionsnedsättning.

Ola Linder, jurist vid Independent Living,  kommer nu att analysera  vilka konsekvenser FN-kommitténs utslag kan få.

”Systemförändringar krävs”

—  Det är ju inte så att allt löser sig av sig självt för att FN sagt sitt. Nu handlar det om flera saker. Dels måste Richard Sahlin få kompensation, dels krävs systemförändringar, säger han.

Arbetsdomstolens utslag kan leda till att utestängningseffekten ökar ytterligare, menar Ola Linder.

— Arbetsgivare som står i beredskap att anställa kan börja tveka och säga nej till anställning. Det är viktigt att hitta en lösning på detta. Men det är inget som är gjort i en handvändning. Det är ett stort arbete och vi måste gå fram metodiskt.

Richard Sahlin är osäker på om FN:s beslut kommer att påverka honom själv.

—  Men förhoppningsvis kan det underlätta för yngre döva och personer med dövblindhet att få tolk när de söker eller behåller ett arbete, säger han i ett mejl.

Senast Nkcdb skrev om Richard Sahlins kamp tycktes hans privata arbetssituation vara löst. Han hade fått ett fast jobb vid Umeå universitet.

—  Efter två år blev jag uppsagd på grund av arbetsbrist. Fram till september var jag arbetslös men nu har jag en tidsbegränsad anställning som språkvårdare hos Språkrådet. Mitt uppdrag är att författa en rapport om barns och ungas tillgång till teckenspråk i Norden, säger han.

Behöver funktionsrättsrörelsens hjälp

—  Min lön är mycket sämre än om jag fått en lektorstjänst. Eftersom jag har investerat många år på utbildning för att få ett kvalificerat arbete påverkar det min ekonomi mycket negativt.
Jag tror att jag behöver funktionsrättsrörelsens hjälp för att pressa regeringen att kompensera mig för kränkningar av mina mänskliga rättigheter.

ANNE JALAKAS, text. FOTO: Privat