Hård kritik mot LSS-utredningen

Vad ska hända med LSS? Frågorna är många sedan LSS-utredningen överlämnades till regeringen för några veckor sedan.
Utredaren Gunilla Malmborg föreslår bland annat att staten får hela ansvaret för den personliga assistansen  och att kommunerna tar över ansvaret för barn upp till 16 år.
Utredningen har mötts av en flod av kritik från funktionshinderrörelsen, inte minst Förbundet Sveriges Dövblinda.
— Vi ser förslagen som en del av en skrämmande samhällsutveckling, säger förbundsordförande Amanda Lindberg.

Ända sedan frågan började utredas har kritiken varit hård, inte minst för att direktiven innehöll sparkrav. Dessa togs så småningom bort och finns inte med i det förslag som lämnades den 10 januari.

— Mitt förslag handlar inte om besparingar utan om att använda resurserna så bra som möjligt, förklarade Gunilla Malmborg när hon presenterade utredningen.

— Ingen som i dag har LSS kommer att bli utan insatser.

Assistansen för barn tas bort

Det som väckt störst uppmärksamhet är förslaget personligt stöd till barn, en ny insats som ska omfatta hela familjen; barn, föräldrar och syskon. Såväl medicinska behov som sondmatning och syskonstöd och fritidsaktiviteter ska rymmas inom den nya insatsen som kommunerna föreslås få ansvaret för.

— Jag tycker att detta är ett mer ändamålsenligt stöd för familjer än personlig assistans som den är konstruerad. Jag tror det blir ett bättre stöd som är tryggt och bra, säger Gunilla Malmborg.

En annan ny insats är  personlig service och boendestöd.  Den gäller både dem som bor i grupp-  eller servicebostad och dem som inte göra det och innebär bland annat praktisk hjälp i hemmet, ledsagning, stöd vid föräldraskap och motsvarande.

Förslagen i korthet

• Staten tar över hela ansvaret för den personliga assistansen. I dag delar kommuner och stat på det.
• Det blir nya insatser för barn. Assistansen ersätts av personligt stöd till barn. Omkring 4 000 barn berörs.
• De som är över 16 och har personlig assistans för psykisk funktionsnedsättning ska styras över till insatsen förebyggande pedagogiskt stöd. Kommunen ska vara huvudman.
• Ledsagarservice blir en del av insatsen personligt service och boendestöd.
• Samma tre grupper som ingår i LSS personkrets (och alltså omfattas av lagen) ska finnas kvar.

Om förslaget går igenom träder det  i kraft 1 januari  2022. Här ett axplock av synpunkter på utredningen:

Funktionshinderrörelsen kritisk

Håkan Thomsson, ordförande för SRF, Synskadades riksförbund och representant för Lika Unika,  är en av utredningens två experter från funktionshinderrörelsen.

— De kraftiga försämringar som föreslås inom insatsen personlig assistans, osynliggörandet av insatsen ledsagarservice och oviljan att ta tag i problematiken med en förtydligad definition av personkrets 3 gör att jag måste avvisa utredningens förslag i dess mest väsentliga delar, skriver han i ett särskilt yttrande.

Där  skriver han också att han ”inte kan se att det sent tillkomna tilläggsdirektivet om slopade kostnadsbesparingar på något avgörande vis har påverkat utredningens inriktning och förslag”. Håkan Thomsson  är också kritisk till att funktionshinderrörelsen haft så få representanter i utredningen och menar att brukarperspektivet inte varit tydligt i utredningens arbete och förslag.

Håkan Thomsson är kritisk mot att ledsagning försvinner som en egen insats och menar att definitionen för personkrets tre borde förtydligas. Detta för att ”rättstillämpningen visat att det kan ifrågasättas om gravt synskadade, blinda och personer med dövblindhet ingår i personkretsen.”

— Det rimliga vore att justera lagtexten och tydliggöra att LSS även avser personer med grava synskador, blindhet eller dövblindhet.

Mikael Klein från Funktionsrätt Sverige, funktionshinderrörelsens andra expert i utredningen, är också starkt kritisk. Även om han ser vissa förslag som bra beskriver han helheten som en fortsatt nedmontering av lagens ursprungliga intentioner och ett ”förödande kliv i riktning tillbaka till en tid då personer med omfattande funktionsnedsättning förvägrades vara subjekt i sina egna liv”.

FN-konventionen innebär skyldigheter

Klein pekar, liksom Håkan Thomsson, på Sveriges skyldighet enligt FN-konventionen  att inte begränsa eller försvaga redan givna rättigheter.

Han skriver  att utredningen inte prioriterat att ta fram förslag för att åtgärda de kvalitetsbrister som finns inom dagens tillämpning av LSS. Det gäller problemen med bristande rättssäkerhet i myndighetsutövning och den enskildes svaga rättsställning.

Funktionsrätt Sverige är också kritisk till  förslagen om helt nya insatser, både för barn och för personer med psykiska funktionsnedsättningar, som inte bygger på solid kunskapsgrund utan riskerar att försämra fungerande insatser för väldigt många.

Även Funktionsrätt Sverige är emot att ledsagning ska försvinna som en egen, självständig insats.

Förbundet Sveriges Dövblinda, FSDB, betonar i sin skrivelse till utredningen vikten av att personer med dövblindhet omfattas av personkretsen. Man tar särskilt upp Högsta Förvaltningsdomstolens dom från i somras (mål 4667-16).

Påverkar de mest utsatta

—Den påverkar de mest utsatta personerna om inte har någon syn eller hörsel kvar. De är ytterst få. FSDB har inga exakta siffror men gissar på knappt 100 personer i hela landet, skriver man.

Domen säger att behov av taktilt teckenspråk i kommunikationen inte räknas in i de grundläggande behoven. Därför tas det inte med när man bedömer behov av personlig assistans. Behovet ska i stället tillgodoses genom tolk.

— Taktil teckenspråkstolkning via Hälso- och sjukvårdslagen kan inte likställas med att ha personlig assistans och kommunicera med taktilt teckenspråk.

— Vi anser att det är ett grovt fel att personer som inte har några syn- eller hörselrester kvar ska beställa tolk för all sin kommunikation i vardagen. Som att kunna gå och handla mat, göra ärenden, eller kommunicera i hemmet med familj, hemtjänst eller hantverkare. Detta handlar om ytterst få personer som är utelämnade och isolerade i sin kommunikation.

Minst 48 timmars framförhållning

FSDB påpekar att det krävs en planerad aktivitet för att beställa tolk och att tolkcentralen kan säga nej till ens beställning. Alla beställningar kräver minst 48 timmars framförhållning och att tolkcentralen har en prioriteringsordning som ser ut på ungefär samma sätt i hela landet.

Prio ett är hälso- och sjukvård, prio två  är engångshändelser som bröllop, dop och begravning. Först på tredje plats kommer fritids- och föreningsaktiviteter.

—Det finns ingen möjlighet att via tolktjänsten kunna leva ett självständigt liv, säger Amanda Lindberg.

”Släng det  i papperskorgen”

Maria Persdotter, ordförande för RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, vill slänga hela förslaget i papperskorgen. Hon är extra kritisk till tre delar i utredningen.

Att assistansen bara beviljas för grundläggande behov samt ytterligare 15 timmar i veckan är den andra stora frågan:

— Jag vet ingen  som lever i eget boende med statlig assistans i dag som kulle klara sig på det.

Den tredje punkten gäller förslaget att ta bort det femte grundläggande behovet. Det skulle  innebära att människor med intellektuella funktionsnedsättningar inte skulle kunna få assistans om de inte också har andra funktionsnedsättningar.

Socialminister Lena Hallengren (S) vill inte kasta LSS-utredningen i papperskorgen.
— Det är ett gediget arbete som man ska ha stor respekt för, säger hon till radions P4 Kalmar.

Här kan du läsa hela utredningen som nu ska ut på remiss. Det finns också en lättläst sammanfattning.

ANNE JALAKAS, text

FAKTA/LSS
LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade som antog 1993  beskrivs som ”en pluslag till socialtjänstlagen” och omfattar ett tiotal olika insatser. De största är gruppbostad, ledsagare, kontaktperson, avlösarservice, daglig verksamhet och – vilket debatten främst handlat om – personlig assistent. Lagen berör 80.000 personer varav 20.000 har assistent. Den totala kostnaden ligger runt 75 miljarder, varav 28 utgörs av assistansen.

FAKTA/Funktionshinderrörelsens representanter
Håkan Thomson representerar Lika Unika, som består av de fem medlemsförbunden Förbundet Sveriges Dövblinda FSDB, Hörselskadades Riksförbund HRF, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU. Sverige Dövas Riksförbund SDR och Synskadades Riksförbund SRF
Mikael Klein representerar Funktionsrätt Sverige som har 41 medlemsförbund, bland andra Autism och Aspergerförbundet, FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning,  Hjärnskadeförbundet och Riksförbundet  Sällsynta diagnoser.