Hopp om ny behandling av hörselskador

Ny forskning väcker hopp om bot för såväl tinnitus som åldersrelaterad hörselnedsättning.
En forskargrupp vid Karolinska institutet, som leds av Francois Lallemend, har identifierat nya typer av nervceller och visat att det inte bara finns en väg in till det centrala hörselsystemet.
Så småningom kan upptäckten leda till nya typer av behandling.

Det man gjort i laboratoriet är att kartlägga generna hos möss. Det är alltså lång väg kvar till en möjlig behandling. Men studien väcker ändå hopp. Den visar att det man tidigare trott, att en  typ av celler sänder flest hörselsignaler till hjärnan, inte ser ut som man trott. Det handlar inte om en celltyp utan om tre olika.

De tre nervcellstyperna har sannolikt betydelse för avkodningen, tolkningen, av ett ljuds intensitet eller ljudnivå, något som  är viktigt vid till exempel samtal i stökig miljö. Då behöver man kunna filtrera bort bakgrundsljud – annars blir det svårt eller omöjligt att uppfatta samtalet.  Den här egenskapen är också viktig vid hörselskador som tinnitus och ljudöverkänslighet.

Skydda eller reparera

– När vi vet vilka nervceller som ger upphov till ljudöverkänslighet kan vi också försöka ta fram behandlingar för att skydda eller reparera dem. Nästa steg är att visa vilken påverkan dessa enskilda nervceller har på det centrala hörselsystemet, något som kan leda till utveckling av bättre hörselhjälpmedel som cochleaimplantat, säger Francois Lallemend i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

– Vår studie kan öppna för utvecklingen av genetiska verktyg som kan användas för nya behandlingar av olika hörselskador, som till exempel tinnitus. Kartläggningen kan leda till olika sätt att påverka de enskilda nervcellernas funktion i kroppen.

Läs hela studien i Nature Communications.

Forskargruppen i halvfigur. Francois Lallemend i svart tröja med korslagda armar.
Forskargruppen vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska institutet. Från vänster Saida Hadjab, Haohao Wu, François Lallemend och Charles Petitpré, forskargrupp Lallemend, institutionen för neurovetenskap. FOTO: Stefan Zimmerman