Kvinnor med funktionsnedsättningar har lägre löner och sämre arbetsvillkor än män med funktionsnedsättningar.
Fler kvinnor än män ligger under den relativa fattigdomsgränsen och färre kvinnor än män får Arbetsförmedlingens insats arbete med stöd. Många upplever också diskriminering och kränkande särbehandling i arbetslivet. Det visar en färsk kartläggning som gjorts av Myndigheten för delaktighet och Jämställdhetsmyndigheten.
Bakgrunden är det jämställdhetspolitiska målet som är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Ett av delmålen gäller ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Så är det inte i dag.
Rapporten ”Ekonomisk jämställdhet för kvinnor med funktionsnedsättning” visar att kvinnor har en svårare situation än män på praktiskt taget alla områden.
”Jag skulle inte klara mig som ensamstående utan är beroende av min sambo för att få ekonomin att gå ihop”, säger en deltagare i undersökningspanelen Rivkraft.
Löneskillnaden mellan män och kvinnor gäller alla grupper. Inkomstgapet har under senare år legat på 23-24 procent för alla.
Kvinnor ligger hela tiden lägre
Personer med funktionsnedsättning, både män och kvinnor, har en sämre ekonomi än andra men kvinnor ligger lägst på punkt efter punkt.
Kvinnor med nedsatt arbetsförmåga tjänar i snitt 18 000 per månad, män 20 000. Bland personer med funktionsnedsättning men utan nedsatt arbetsförmåga tjänar kvinnor 20 000 kr och män 23 000 kr. I den övriga befolkningen är den genomsnittliga disponibla månadsinkomsten 23 000 kr för kvinnor och 28 000 kr för män.
Fler fakta ut undersökningen:
Var fjärde person med funktionsnedsättning klarar inte en oplanerad utgift på 12 000. Motsvarande i övriga befolkningen är 15 procent. 28 procent av kvinnorna med funktionsnedsättning saknar buffert, motsvarande andel för män är 22 procent.
Personer med funktionsnedsättning har lägre utbildning än andra, sämst är det för män. Mycket tyder dessutom på att utvecklingen går bakåt
En av tio som hoppar av gymnasiet anger funktionsnedsättning som skäl. Av dem som går vidare till högre studier är missnöjet högre än bland andra studenter. Fler med funktionsnedsättningar har ekonomiska problem, bland annat för att de på grund av sjukskrivningar inte klarat tillräckligt många poäng för att få studiemedel. Fler kvinnor än män upplever negativt bemötande från administrativ och undervisande personal.
Hälften av de unga kvinnorna har problem med försörjningen
Av dem som är unga har hälften av kvinnorna haft problem med sin försörjning, jämfört med var fjärde av dem som inte har funktionsnedsättning. För män är motsvarande andel 35, respektive 21 procent.
Högkonjunkturen har i stort sett gått förbi gruppen funktionsnedsatta. Av personer med funktionsnedsättning har 64 procent en sysselsättning, jämfört med 88 procent i den övriga befolkningen. Arbetslösheten har minskat totalt men inte bland personer med funktionsnedsättning. Nu väntas dessutom en avmattning i ekonomin.
Färre kvinnor än män arbetar heltid, 57 jämfört med 83 procent. Kvinnor med funktionsnedsättning är oftare deltidsarbetslösa eller har timanställning än män med funktionsnedsättning.
Fler män får arbete med stöd
Möjligheten att få del av de stödinsatser som finns skiljer sig också åt. Andelen kvinnor som får arbete med stöd är betydligt lägre än andelen män.
Fyra av tio kvinnor med funktionsnedsättning har varit arbetslösa längre än två år. Bland män är siffran 34 procent och bland övriga 20 respektive 18 procent.
Klyftorna mellan personer med funktionsnedsättning och övriga befolkningen ökar eftersom flera stöd och transfereringssystem haft oförändrade nivåer i tjugo år samtidigt som reallönerna för dem som har jobb har ökat med runt 60 procent under samma tid.
”Jag skulle vilja och behöva pensionsspara vilket jag inte har råd med då jag arbetar halvtid och har halvtids sjukskrivning. Finns en stor or över pension när den dagen kommer”, säger en deltagare i undersökningspanelen Rivkraft.
Förslag för att öka jämställdheten
De båda myndigheterna ger flera förslag för att förbättra situationen för att öka den ekonomiska jämställdheten:
- Bättre arbetsmarknadspolitiska insatser
- Ökad kunskap om hindren och bättre statistik.
- En kartläggning av arbetsförmedlingens stöd utifrån ett jämställdhetsperspektiv med ekonomisk självständighet som utgångspunkt.
- Ett stödmaterial om aktiva åtgärder.
ANNE JALAKAS, text
Skriv ut