Känselsinnet är vårt första, mest stabila – och kanske mest underskattade. Det har gjorts mångdubbelt fler studier om syn och hörsel och fortfarande är känseln till stor del outforskad.
— Ett skäl är att så många processer som har med känselsinnet att göra är automatiska. När vi lyssnar får vi en massa känselinformation från kroppen men är inte medvetna om det. Trots att jag forskar om just känsel har jag själv undervärderat dess betydelse, säger Alberto Gallace, docent vid Milano-Biocca-universitetet i Italien.
På dövblindkonferensen ”Touch of Closeness – maintaining social connectedness”, som nyligen hölls i Danmark, föreläste han på temat kropp och känsla.
— Jag förstod inte själv hur viktig känseln är förrän jag seglade första gången. Om man inte är medveten om både information som kommer genom vinden och balansen i kroppen ramlar man i vattnet, säger han.
Vårt första sinne
Känseln grundläggs tidigt. Ett sex veckor gammalt foster som varken kan se eller höra reagerar på beröring. Det finns studier som visat att tvillingar som avsiktligt söker beröring med varandra redan i livmodern.
— Eftersom beröring är den första upplevelsen vi har i livet tycker vi om det som är mjukt, till exempel att bada i varmt vatten, säger Alberto Gallaco.
Missa inte dagen om taktil kommunikation
För personer med dövblindhet är det taktila sinnet än viktigare. Missa inte den dag om taktil kommunikation som Specialpedagogiska skolmyndigheten och Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor arrangerar 16 november. Den vänder sig främst till dem som har daglig kontakt med medfödd dövblindhet. Sista anmälningsdag är den 27 oktober.
Dramatiskt om känseln försvinner
Naturen skyddar känseln, kanske för att den är så viktig. Det är ovanligt med genetiska störningar av sinnet och väldigt få saknar helt känsel. Men om den försvinner blir konsekvenserna dramatiska.
— Människor som saknar känsel har mycket svårt att röra kroppen. De kan inte ens sitta på en stol utan måste ligga ner. Vid hjärnskador kan kroppsupplevelsen försvinna helt, säger Alberto Gallace och återger en konversation mellan en läkare och en hjärnskadad patient.
— Vems arm är detta?
— Inte min
— Vems är den då?
— Min mammas.
— Hur kom den hit?
— Hittade den i sängen.
Fenomenet är inte helt ovanligt. Hjärnan måste bestämma vad som tillhör en själv och vad som inte gör det. Det är en process som går att störa. Ett populärt experiment är gummihanden. I filmen längst ner på sidan visas hur en person får placera sina armar på varsin sida om en planka. På högerhandens sida läggs en gummihand. Den som gör experimentet stryker både den äkta och den falska vänsterhanden med en pensel. Efter en stund upplever försökspersonen att den konstgjorda handen tillhör kroppen och att beröringen kommer från denna i stället för från den riktiga.
— När du börjar tro att det är gummihanden som är din förändras också kroppstemperaturen, säger Gallace och påpekar att experimentet även går att genomföra helt taktilt, utan att se.
Näsan blir längre
Pinoccio-experimentet är ett annat sätt att visa hur lätt det är att lura hjärnan. Om försökspersonen får hålla två fingrar på näsan samtidigt som en massageapparat pressas mot armen som håller i näsan uppstår en känsla av att näsan växer, precis som hos sagofiguren vars näsa blev längre för varje gång han ljög.
Alberto Gallace är neuropsykolog i grunden. Intresset för känselsinnet väcktes när han arbetade med sin doktorsavhandling i Oxford och insåg hur många frågor som saknade svar. En av dem han själv ville få besvarad var om det finns någon taktil motsvarighet till den omedelbara förmågan att med synen uppfatta ett begränsat antal föremål. Vi ser, utan att behöva räkna att det är tre, fyra eller fem apelsiner på bordet.
— Jag ville också veta hur känseln samverkar med andra sinnen. Är det verkligen så att synen alltid dominerar över den taktila upplevelsen?
Syn och hörsel brukar beskrivas som fjärrsinnen och känsel som ett närsinne. Det är både sant och falskt menar Gallace.
— Det går att känna avlägsna objekt genom känseln. Om någon blåser på dig kan du känna var det kommer ifrån – då är det något på avstånd som skapar en känsla på din kropp.
Känsel är viktig för alla djur som har sociala relationer. Till och med för gräshoppor som börjar sina liv i ensamhet. Först när de får en typ av taktil information på sina ben blir de sociala – det är också då de kan agera som skadedjur och förstöra skördar.
Ödesdigra konsekvenser
Att taktil deprivation, att inte alls bli berörd, får ödesdigra konsekvenser har visats i flera studier av apor. Apor i bur som fick en mjuk låtsasmamma växte bättre än apor som tilldelades en ”mamma” av metall. De vanvårdade rumänska barnhemsbarnen är ett annat skräckexempel på vad brist på beröring kan leda till.
– Vi vet att ”må-bra-hormonet” oxytocin som frigörs vid amning och massage är viktigt för välbefinnandet. Kängurumetoden för barn som föddes för tidigt har också visat hur viktig det är med beröring. Metoden uppfanns i Colombia 1978 på grund av brist på kuvöser. I stället fick barnen bäras hud mot hud med en förälder. Det ledde till ökad överlevnad.
Vi betalar mer dricks om kyparen rör oss
Midasexperimentet är ett annat sätt att visa hur viktig beröring är för oss. Det har fått sitt namn efter kung Midas som förvandlade allt han rörde vid till guld. När kypare på en restaurang blev ombedda att röra hälften av gästerna när de skulle betala visade det sig att de som blivit vidrörda gav mer dricks än de andra.
ANNE JALAKAS, text och foto
Här är en film som demonstrerar illusionen med gummihanden.
Skriv ut