Optimering. Det är ett ständigt återkommande ord för teamet på Eikholts AV-klinik. Målet är att brukarna ska ha så stor nytta som möjligt av sin syn och hörsel.
Det kan handla om att kunna behålla jobbet. Eller att kunna gå på puben igen.
− Man måste tänka utanför boxen och se hela personen, säger audiograf Rolf Mjønes, som tillsammans med hörselrådgivare Magnus Tollefsrud håller kurser i optimering av hörseln.
Brukarna, personer med kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet är ofta erfarna hörapparatsanvändare som har gått många varv genom systemet. De vet vilka ljud de tycker om och vilka de ogillar. Många är ”power junkies” och tycker om starka hörapparater med mycket ljud.
— En del är ”analogfans” och håller fast vid sina gamla analoga hörapparater. De som hör väldigt illa och använder kraftiga hörapparater är känsliga för så små förändringar att man inte tror det är möjligt, säger Rolf Mjønes.
Den som har kombinerad syn- och hörselnedsättning kan behöva längre tid för att ta till sig nya ljudbilder eftersom man inte har samma möjlighet att kontrollera med synen.
Kurserna på Eikholt är allt från en timme till tre dagar långa.
— Vi kan lägga in en hörseltimme i en Ipadutbildning. Eller låta hörsel vara en del av en tvärfacklig kurs. Då har vi bättre med tid och kan börja justera hjälpmedlen.
— En tredagarskurs innebär att vi hinner göra en omfattande utredning och prova ut nya hörapparater. Då kan vi också lägga in nyttiga appar i telefonen.
Vem som helst som fyller kriterierna kombinerad syn- och hörselnedsättning kan söka till Eikholt. Ansökan kan också göras av en professionell. I båda fallen begär teamet in journalerna innan man säger ja.
Hörselutredningen är lika omfattande som kartläggningen av synen. Olika typer av audiogram tas och talförståelsen, med och utan buller och med och utan hörapparat, undersöks.
— Vi tittar också på obehagströskeln. Hur kraftiga ljud klarar du av innan det blir för mycket? Det audiovisuella Iowa-testet visar om man kan läsa läppar och hur mycket hjälp man har av synen om ljudet tas bort, säger Rolf Mjønes.
Vad är viktigast för individen?
Att ta reda på vad som är viktigast för brukaren är A och O. Handlar det om att höra barnen i baksätet eller att kunna följa med på ett möte på jobbet? Det är svårt att rangordna men den som klarar detta blir mer nöjd.
Att ta till sig en ny hörapparat kräver disciplin. Det kan vara motigt, inte minst på grund av ”rosa glasögon-effekten”.
— Det är den som gör att människor minns hur bra de gamla hörapparaterna var. Vad de glömmer är att de såg och hörde bättre på den tiden.
Ljudet flyttas från ett område till ett annat
När det gäller själva hörapparaten finns det mycket att göra. Bland annat olinjär frekvenskomprimering som innebär att man flyttar ljud som är högfrekvent till ett område där hörseln är bättre.
— Många med Ushers syndrom har bra bas men dålig diskant. De har ofta stor nytta av den här teknologin
Moderna hörapparater har fyra mikrofoner i ett nätverk vilket innebär att brukaren kan höra ljud från alla håll, inte bara bakifrån och framifrån. I dag finns också sofistikerade intelligenta program som känner igen och anpassar sig till rätt ljudnivå.
När anhöriga är med blir resultatet bättre
Anhöriga är viktiga. Om de är med på kurserna ökar chansen att resultatet blir bra.
— Flera personer minns bättre och copingstrategier fungerar bättre om alla är med på dem. En brukare kan värja sig mot att använda mikrofon. Men om familjen varit här och förstått hur viktig mikrofonen är blir det svårare att lägga den i lådan. Och har man sett 30 personer använda mikrofon känns det inte lika farligt längre.
De flesta som kommer till Eikholt har Ushers syndrom typ II. De tycker att de hör sämre men audiogrammet är oförändrat. Det som hänt är att synen försämrats.
”Han blev åter den man han ville vara”
Magnus Tollefsrud har upplevt många magiska ögonblick.
— En man som hade medfödd synnedsättning och på många sätt liknade mig själv – han var glad i fotboll och tyckte om att dricka öl – var helt deprimerad. Han hade kämpat länge med hörseln och var här flera gånger på en annan kurs utan att vi fick till det.
— Nu hade vi tre dagar och gjorde ett nytt ryck. Näst sista dagen jobbade vi hårt för att han skulle få bra riktningshörsel och kunna höra i brus. Och så skickade vi ut honom i verkligheten, till puben för att ta en öl.
— Nästa dag kom han bakfull och hes, men i extas! Och gav mig en high five! Äntligen kunde han gå ut och vara glad och social igen. Han kunde åter vara den man han ville vara.
En annan brukare som älskade att sporta kunde inte vara ute i regn med sina hörapparater. Man testade och hittade en ny och vattentålig apparat som fungerade trots att svetten rann när han cyklade för livet på spinningcykeln.
— Mina kollegor här gör underverk. Det handlar om att upprätthålla funktionsnivå och kunna vara den man är. Ibland behövs det inte så mycket.
ANNE JALAKAS, text och foto
Här har vi samlat artiklar om samspelet mellan syn och hörsel.
Skriv ut