Jämlika levnadsvillkor och full delaktighet. Det är målet för den nya funktionshinderpolitiken som beslutats av regeringen och ska behandlas av riksdagen i höst.
— En funktionsnedsättning ska inte utgöra ett hinder för ett bra liv, förklarade Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister, när hon presenterade det hon kallar för en inriktningsproposition.
Funktionshinderrörelsen välkomnar en ny strategi men klagar på bristen på konkreta åtgärder.
Utgångspunkt för den nya strategin är FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Inte enbart konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning utan också barnkonventionen och kvinnokonventionen.
Det har gått 17 år sedan den förra funktionshinderpolitiken antogs och den nya kommer att kräva en hel del insatser. Flera utredningar är på gång. I slutet av maj lägger hjälpmedelsutredningen fram sina förslag och om ett år kommer utredningen om LSS.
Dessutom har Åsa Regnér beställt en rad översyner av hur Sverige fungerar i dag. En rad myndigheter har ombetts se över allt från hur den nya tekniken främjar eller hindrar delaktighet, och vad som behövs för att personer med funktionsnedsättning i högre grad ska få jobb till hur transporter (inte minst färdtjänsten) fungerar. Även Boverket har fått i uppgift att se över vilka hinder som finns och om det behövs ny lagstiftning på bostadsområdet.
Konventionen ska bli mer känd
Myndigheten för delaktighet som både utvärderat den strategin som nu löper ut och kommit med förslag till en ny politik har fått i uppdrag att göra konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning mer känd.
Tidshorisonten för de olika åtgärderna varierar. En hel del kommer att hinnas med under mandatperioden, annat kommer att bli klart först efter nästa val.
Hela politiken ska utgå från principen om universell utformning. Det innebär att allt ska göras rätt från början när samhället utformas och planeras. Det ska inte vara så att brister upptäcks först efteråt, vare sig det handlar om tillräckligt breda dörrar eller digital tillgänglighet.
Regeringen föreslår också att en webbaserad utbildning i mänskliga rättigheter med särskilt fokus på personer med funktionsnedsättning tas fram. Den ska rikta sig till anställda i kommun och landsting.
Hela propositionen kommer att publiceras regeringens hemsida, www.regeringen.se Det sker tidigast i morgon, 18 maj.
Så här tycker de berörda
Funktionshinderrörelsen är måttligt entusiastisk.
— Det är många vackra ord, men återigen skjuter man utmaningarna på framtiden. Utvecklingen går för långsamt, hur länge ska vi vänta på konkreta reformer?”, säger Stig Nyman, ordförande för Handikappförbunden, HSO.
— Frågan är om regeringen förstår vidden av vad målet innebär. Att utgå ifrån konventionen kräver att funktionsrättsperspektivet slår igenom hos alla statsråd och på alla andra nivåer i samhället. Det krävs en genomgripande omställning mot universell utformning.
Lika Unika, som samlar sex medlemsförbund, bland annat Förbundet Sverige Dövblinda, Hörselskadades riksförbund, Sveriges dövas riksförbund och Synskadades riksförbund välkomnar propositionen men efterlyser konkreta åtgärder
_ Regeringens utspel idag kan på många sätt tolkas som att man kommer att lägga mycket tid på utredningar och översyner om hur verkligheten ser ut, säger ordförande Maria Johansson.
– Verkligheten är att de brister som människor möter på arbetsmarknaden, som elever i skolan, som samhällsmedborgare som utestängs när tillgängligheten brister redan är väl kända. Det som behövs är action, konkreta att-göra-listor och avsatta pengar.
ANNE JALAKAS, text
Skriv ut