Min vision är att alla med dövblindhet ska må bra

Den 22 maj i år valdes Klas Nelfelt till ny ordförande för Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB) vid förbundets kongress. Under sin tre år långa ordförandeperiod vill han fokusera på att göra FSDB mer attraktivt för medlemmarna och öka förbundets genomslag i samhället.

Klas Nelfelt skulle lätt kunna passera som göteborgare – hans glada uppsyn, vänliga uppenbarelse och lediga stil stämmer väl överens med flertalet invånare på samma postort. Men Klas tillstår att hans  dialekt är mer av en anpassning än en signal om ursprung. Det var heller inte dessa attribut som gav honom förtroendet att företräda FSDB, utan snarare hans långa erfarenhet inom förbundet där han visat vad han kan och vill.

Klas har varit verksam inom FSDB i olika roller under lång tid och suttit i styrelsen sedan 2008, varav sju år som verkställande ledamot. Han har även varit kanslichef och jobbat brett inom förbundet med olika sakfrågor. Har FSDB fått en ödmjuk man i sina bästa år, med god överblick och förmåga att hitta nya vägar framåt?

— Ja, förhoppningsvis! Tidpunkten för att tacka ja till uppdraget kändes helt rätt. Det är en förmån att få företräda FSDB:s medlemmar och jag känner stor ödmjukhet att få axla det ansvaret. Nu är det mig som medlemmarna ska kunna vända sig till och jag som har personer bakom mig, under många år har det varit tvärtom. Men, jag känner mig både taggad och redo för alla utmaningar!

Vikten av att finnas nära medlemmarna

Den första tiden på nya jobbet har handlat om att skapa bra förutsättningar för ordförandeskapet. Det har bland annat inneburit arbete med en ny kommunikationsstrategi och att utveckla kompetensen på förbundets kansli. Klas vill själv vara tillgänglig och är mån om att utveckla kontakten mellan förbund, regioner och medlemmar. För att det ska fungera behöver alla kanaler fungera på bästa möjliga sätt.

— Vi har många viktiga frågor framför oss, inte minst mot bakgrund av den pandemi som vi nu har levt med i två år! Det handlar till exempel om att bryta isoleringen och säkerställa de rättigheter som gör det möjligt att delta i samhället på lika villkor som andra. För att lyckas med det behöver vi finnas nära våra medlemmar och jobba tillsammans.

Mer självbestämmande och ökad livskvalité

Vid sin sida har Klas en styrelse, som utöver honom själv består av sex ledamöter. Han är mycket nöjd med sammansättningen och upplever att övriga i styrelsen tycker likadant.

— Vi i styrelsen kompletterar varandra på ett fantastiskt bra sätt, både erfarenhets- och personmässigt. Tillsammans täcker vi in en rad olika områden och sakfrågor, vilket gör oss till ett bra team. Dessutom bidrar vi med olika personligheter vilket ger en positiv dynamik, säger Klas. Den nya styrelsen vill utveckla FSDB till ett ännu starkare och mer oberoende förbund. Ett viktigt mål är att öka livskvalitén för personer med dövblindhet genom ett mer målmedvetet påverkansarbete.

— I dag ser vi tyvärr att allt fler av våra medlemmar får ett sämre stöd av samhället. Det handlar inte om att stödet naggas i kanten, utan om mycket kännbara nedskärningar som ökar isoleringen i stället för att bryta den, säger Klas.

FSDB vill också att personer med dövblindhet i större utsträckning ska kunna bestämma kring utförandet av beviljade insatser. Exempel som skulle göra stor skillnad i den enskildes vardag är att i högre utsträckning få bestämma i vilka situationer jag har störst behov av dövblindtolk, eller att kunna välja en ledsagare som fungerar bäst utifrån de egna behoven kring kommunikation och situation. I dag ligger det mandatet hos olika externa beslutsfattare, vilket försämrar förutsättningarna att vara delaktig på samma villkor som andra.

— Den här styrelsen kommer att fokusera på färre frågor för att förbundet ska kunna bli den kraft som förbättrar medlemmarnas vardag. Det handlar om att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Vi kommer dels att ha fokus på måendet, våra medlemmars fysiska och psykiska hälsa, och dels rättigheter kopplade till dövblindhetens konsekvenser, det vill säga kommunikation, information samt orientering och förflyttning. Samtliga frågor är väl kända för alla inom dövblindområdet, men nu ska vi se till att nå fler tjänstemän inom politiken med samma budskap.

Fler medlemmar ger starka regionala föreningar

Ytterligare en hjärtefråga för Klas och styrelsen handlar om att öka antalet röstberättigade medlemmar i FSDB, det vill säga attrahera ännu fler personer som har dövblindhet som medlemmar. Den hänger tätt ihop med påverkansarbetet, med fler medlemmar blir det lättare att öka förbundets inflytande. Klas ser att de regionala föreningarna spelar en nyckelroll i att stärka delaktigheten.

— Våra regionala föreningar är själva grunden för förbundets existens. Det är de som möter medlemmarna och skapar aktiviteter och sociala sammanhang. Vår gemensamma uppgift är att se till att det är enkelt att bidra i vårt arbete. Jag tror det är jätteviktigt att du som medlem känner dig hemma i det vi gör, det skapar trygghet och bra förutsättningar att stödja varandra.

Ett par drömprojekt

Även om en stor del av ordförandeskapet kommer att handla om att utveckla arbetet inom väl kända områden saknar Klas inte drömprojekt för FSDB. När han får den frågan låter han först sitt spontana jag svara:

­— Jag vill vara med och utveckla ett starkare och lite tuffare FSDB, inte minst för att kunna attrahera nya medlemmar i yngre åldrar. Ett drömprojekt för mig skulle vara att ordna en toppbestigning på Kilimanjaro för personer med dövblindhet. Det skulle vara fantastiskt kul att manifestera vilken kapacitet vi kan ha när vi stöttar varandra! Förhoppningsvis skulle det också kunna väcka motivation hos andra att uträtta stora saker.

I nästa stund sätter han på nytt på sig ordförandehatten och beskriver ett pilotprojekt han drömmer om att få genomföra:

— Jag önskar att staten skulle ge oss möjlighet att testa att släppa tolk- och ledsagningsinsatser helt fritt för personer med dövblindhet. Funktionshinderrörelsen har gjort en del undersökningar som visar att ett sådant beslut skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt. Naturligtvis skulle statens kostnader för vissa enstaka individer kunna öka, men sannolikt inte för gruppen som helhet, säger Klas och fortsätter:

— I grunden handlar det om att synliggöra de positiva effekter som uppstår när människor kan fokusera sin energi på sådant som ökar välbefinnandet. Dessutom skulle ett sådant beslut kunna minska byråkrati och göra upp med ett förlegat förmynderi. När människor mår bra gynnar det även samhället i stort, avslutar Klas med övertygelse.

TEXT: Eva Bökman