Socialstyrelsen har kartlagt och analyserat hur pandemin påverkat möjligheterna för personer med funktionsnedsättningar att få tillgång till och delta i daglig verksamhet och andra kommunala insatser enligt LSS.
Slutsatserna i uppdragets slutrapport visar bland annat att 80 procent av landets kommuner och stadsdelar under 2020 genomförde förändringar i LSS-verksamheten till följd av covid-19. Många brukare hade redan före pandemin begränsade sociala kontakter och nedstängningen har ökat isoleringen ytterligare. Det är också känt sedan tidigare att den psykiska ohälsan är relativt hög i just den här gruppen. De alternativa stöd som kommunerna har kunnat erbjuda har inte fullt ut kunna väga upp de negativa konsekvenserna. Rapporten synliggör också att kommunernas krisberedskap behöver stärkas.
— Det är viktigt att de som fått en försämrad psykisk hälsa till följd av pandemin får stöd att hantera den, såväl medicinskt som psykosocialt, säger Karin Flyckt och poängterar att det även behövs stöd till anhöriga.
Även Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor (Nkcdb) har fått signaler om ökad psykisk ohälsa bland personer med dövblindhet, något som bekymrar verksamhetschef Lena Göransson. Hon vet att pandemin inneburit en mycket kraftig isolering för personer med dövblindhet, när beviljade insatser inte har kunnat utföras på grund av rådande restriktioner.
— Det finns stor motsägelse mellan råden från myndigheter om att ”hålla avstånd” under pandemin och behoven av fysisk närhet hos personer som har dövblindhet. Dövblindspecifikt stöd bygger i hög grad på metoder som utgår från känseln. Fysisk närhet är nödvändigt för att kunna kommunicera, liksom även kroppskontakt vid till exempel ledsagning, dövblindtolkning och personlig assistans. Det är därför viktigt att stöd nu erbjuds på ett tillgängligt sätt för de som behöver det, säger Lena Göransson.
Skriv ut