Det goda mötet

I den nordiska definitionen står det att dövblindhet medför varierande behov av att anpassa aktiviteterna så att man kan delta på jämlika villkor. Ansvaret för anpassningen ligger på omgivningen och på dig som professionell, inte på personen med dövblindhet.

Att tänka på

… inför mötet

• När du ska boka ett möte, avsätt gott om tid.
• Hitta samtalsvänliga platser. Undanröj onödiga ljudkällor genom att stänga av och stänga igen.
• Det är viktigt med bra allmänbelysning i rummet. Placera dig alltid så att ditt ansikte är bra belyst.
• Använd enfärgade kläder med tydlig kontrast mot din hudfärg. Det gör det lättare att se dina händer och ditt ansikte.

… under mötet

• Börja med att fråga hur du kan underlätta samtalet!
• Beskriv hur det ser ut runt omkring er.
• Fråga var du ska placera dig i rummet med tanke på personens syn och hörsel. Prova er fram till rätt samtalsavstånd.
• Om någon anhörig, assistent eller ledsagare följer med till mötet, låt personen med dövblindhet själv avgöra vilka som ska vara med i mötet.
• Om dövblindtolk behövs, försök att få samma tolk till samma typ av möten, till exempel vid utprovning av datorhjälpmedel, psykologkontakt och så vidare.
• Låt personen med dövblindhet och tolken placera sig först. Placera sedan dig själv bredvid tolken om det är möjligt.
• Vänd dig alltid mot och tala direkt till personen med dövblindhet, inte till tolken.
• Tala eller teckna tydligt och inte för fort.
• Sätt ord på det som syns och sker i rummet.
• Var noga med att bekräfta i samtalet, helst taktilt till exempel med en lätt klapp på armen.
• Ta paus vid längre möten. Kom ihåg att det är energikrävande att ha dövblindhet.

… efter mötet

• Sammanfatta mötet och framför allt vilka beslut ni har fattat. Var tydlig!
• Skicka ut skriftlig information i individuellt anpassad form, före och efter möten. Det ger personen möjlighet att kolla av att inget viktigt har missats.

Text: Lena Göransson, februari 2021

Teckenspråk