Nordisk definition av dövblindhet
Den nordiska definitionen av dövblindhet beslutades vid Nordiskt ledarforum, juni 2016.
Dövblindhet är en kombination av syn- och hörselnedsättning där graden av nedsättning är så allvarlig att syn och hörsel har svårt att kompensera för varandra. Dövblindhet medför därför, i relation till omgivningen, specifika funktionshinder.
Huvudsakliga konsekvenser
Dövblindhet begränsar, i varierande grad, möjligheten att delta i aktiviteter och inskränker full delaktighet i samhället. Socialt liv, kommunikation, tillgång till information, rumslig orientering och förmågan att röra sig fritt och säkert påverkas. Det taktila sinnet blir viktigt för att kunna kompensera för kombinerad syn- och hörselnedsättning.
Kommentarer
En kombination av syn- och hörselnedsättning
Hur allvarliga konsekvenserna av kombinerad syn- och hörselnedsättning blir beror på:
- när syn- och hörselnedsättningen inträffar, speciellt i förhållande till individens kommunikativa och språkliga utveckling,
- syn- och hörselnedsättningens omfattning och karaktär,
- om syn- och hörselnedsättningen är medfödd eller förvärvad,
- om syn- och hörselnedsättningen är kombinerad med andra funktionsnedsättningar,
- om syn- och hörselnedsättningen är stabil eller progressiv.
Dövblindhet medför specifika funktionshinder
Att syn och hörsel har svårt att kompensera för varandra innebär:
- att det mesta tar längre tid, är energidränerande och att information ofta blir osammanhängande,
- att behovet ökar av att använda sig av andra sinnesintryck (det vill säga taktila [1], kinestetiska [2] och haptiska [3] intryck samt lukt och smak) vilket innebär att:
- tillgången till information på avstånd blir begränsad,
- personen med dövblindhet måste förlita sig på information som finns i den nära omgivningen,
- för att skapa mening blir det nödvändigt att förlita sig på minnet samt att dra slutsatser utifrån ofullständig information.
Aktivitet och delaktighet
Dövblindhet begränsar möjligheten till aktiviteter och inskränker full delaktighet i samhället. För att den enskilda individen ska kunna använda sin fulla kapacitet och sina resurser måste samhället tillhandahålla specifikt stöd och service.
- Personer med dövblindhet och deras omgivning bör vara involverade på lika villkor, men det är ytterst samhället som bär ansvaret för att göra aktiviteter tillgängliga. Ett tillgängligt samhälle bör minst omfatta:
- tillgång till kompetenta kommunikationspartners,
- tillgång till dövblindtolkning, vilket omfattar tolkning av vad som sägs, syntolkning och ledsagning,
- tillgänglig information,
- personligt stöd för att underlätta vardagen,
- tillgänglig fysisk omgivning,
- tillgång till teknik och hjälpmedel.
- För en person med dövblindhet kan kombinationen av syn- och hörselnedsättning innebära större funktionshinder i vissa aktiviteter än i andra. Denna variation kan bero på såväl miljömässiga som personliga faktorer.
- Specialiserad, tvärfacklig kompetens om dövblindhet, är nödvändig för att kunna erbjuda adekvat stöd och service.
Här kan du ladda ned den nordiska definitionen av dövblindhet som PDF (1,5 MB), svensk version