Olika sätt att kommunicera

Det är viktigt att personen som har dövblindhet får prova vilken kommunikationsform som passar bäst och får möjlighet att lära sig att använda den. Samma person kan också behöva kombinera flera olika sätt att kommunicera beroende på vilken situation hen befinner sig i.

Ofta används flera olika strategier, speciellt i perioder av övergångar från en kommunikationsform till en annan, till exempel från talat språk till teckenspråk eller från visuellt till taktilt teckenspråk. I texten nedan beskrivs olika strategier och metoder för att kommunicera med andra människor och för att kunna ta till sig omgivningsinformation. Du får här en mängd användbara råd för att kunna stödja och stärka  personer med dövblindhet.

Anpassat tal

Anpassat tal används av personer med dövblindhet som har vissa hörselrester. Det kan vara långsamt tal eller tal nära örat. Du behöver tänka på:

• Ljudmiljö – är det möjligt att finna en lugn miljö så underlättar det möjligheten att uppfatta tal. Tänk också på att om möjligt undvika att prata samtidigt som andra.
• Ljusförhållande – du behöver ta reda på hur just den personen du arbetar med vill ha ljuset; vissa vill ha mycket ljus, andra lite på grund av bländningskänslighet. En tumregel är att ljuset ska falla på dig för att underlätta avläsning.
• Taltempo och tydlighet.
• Hjälpmedel; har personen hörhjälpmedel som hen vill att du ska använda så underlättar det mycket. Tänk då på att om du pratar i mikrofonen måste du antingen lämna den vidare om någon annan säger något eller upprepa. Känner du dig osäker på hur hjälpmedlet fungerar, så fråga!
• Vissa personer hör bättre eller sämre på det ena eller andra örat. Du bör befinna dig på den sidan där hen hör bäst.
• Var uppmärksam på personens feedback för att kunna avgöra om det du sagt gått fram, tror du att hen har missat något, så upprepa.

Visuellt teckenspråk

Visuellt teckenspråk används av personer med dövblindhet som behärskar teckenspråk och som har vissa synrester kvar. Visuellt teckenspråk kan avläsas på lite längre avstånd eller nära beroende på vilken typ av synnedsättning personen har. Du behöver tänka på:

• Reglera avståndet till personen du ska samtala med beroende på personens synnedsättning. Om synfältet är förminskat behöver man ofta stå längre ifrån varandra. Ibland kan man behöva vara mycket nära. Fråga var personen ser bäst.
• Du kan också behöva anpassa inom hur stort område du tecknar. Du kan behöva placera tecknen närmare ditt ansikte, alltså använda en mindre yta att teckna på än du vanligtvis brukar göra.
• Vad du har för kläder på dig för att underlätta avläsning. Enfärgade och med en färg som ger tydlig kontrast till ditt ansikte och dina händer är bäst.
• Ofta underlättar en lugn bakgrund möjligheten att avläsa.
• Tempo och tydlighet; anpassa ditt tempo och teckna tydligt. Tänk på att mycket i teckenspråket syns i mimiken, vilken kan vara svårt att avläsa. Förtydliga därför med tecken. Tänk också på att vissa tecken är mycket lika varandra men har olika betydelser.
• Var extra uppmärksam på feedback för att försäkra dig om att personen uppfattat vad du sagt. Om du är osäker så upprepa eller fråga.
• Ljusförhållande – du behöver ta reda på hur just den personen du arbetar med vill ha ljuset; vissa vill ha mycket ljus, andra lite på grund av bländningskänslighet. En tumregel är att ljuset ska falla på dig för att underlätta avläsning
• Feedback – om avståndet medger det så använd gärna socialhaptiska signaler när du själv ger feedback.

Taktilt teckenspråk

Taktilt teckenspråk avläses taktilt med händerna och används av personer med dövblindhet som inte kan avläsa teckenspråket visuellt på grund av otillräckliga eller inga synrester. Vanligtvis vill personer med dövblindhet avläsa teckenspråket med ena handen, men vissa vill använda båda händerna. I övergången till att ta emot teckenspråket taktilt istället för visuellt, kan personen med dövblindhet vilja hålla runt din handled eller runt underarmen. På det viset får personen möjlighet hålla koll på var tecknen utförs. Det blir ett taktilt stöd som kan användas då de visuella intrycken inte riktigt räcker till för att kunna uppfatta kommunikationen.

Att tänka på:

• Du tecknar med din högra hand till personens vänstra hand, eller tvärtom. Din hand ligger under (talarhand), den du tecknar till har sin hand över (lyssnarhand).
• Att vara på ”samma nivå” som personen du tecknar till, det vill säga om personen står upp så står du upp, om hen sitter så ska du också sitta.
• Att inte hålla fast personens hand, utan istället låta personen själv ta ansvar för att följa dina rörelser. Det varierar lite mellan olika personer hur de vill hålla.
• Inte växla hand om personen bara avläser med ena handen.
• Tänk på tempo och tydlighet. Var uppmärksam så att personen hinner med att avläsa och att vara tydlig i dina tecken.
• Vissa tecken kan se likadana ut men betyda olika saker och då måste du förtydliga. Till exempel ”b” och ”6”, du kan då välja att ge tecknet för ”siffra” innan för att förtydliga att du menar ”6”. Ibland kan man förtydliga med att ge första bokstaven i det ord som avses innan tecknet.
• Att mycket av teckenspråket visas i ansiktet genom munrörelser eller mimik, till exempel känslor, frågor och påståenden. Detta måste du istället tydliggöra med dina händer.
• Tänk på att ge taktil feedback när personen inte ser att du nickar eller ser frågande ut. Detta kan du göra genom att teckna taktilt till exempel ”ja” för att visa att du hänger med eller genom att ge socialhaptiska signaler.

Socialhaptiska signaler

De sista åren har intresset för socialhaptiska signaler ökat i de nordiska länderna. Alla kan använda sig av dessa taktila budskap, oavsett om de primärt använder tal- eller teckenspråk eller någon annan individuell kommunikationsform.

Signalerna är ett komplement i en kommunikationssituation som sker i realtid och det handlar ofta om förmedling av de så kallade icke-språkliga budskapen i en kommunikationssituation. Socialhaptiska signaler är ett  effektivt sätt att få en uppfattning om miljön eller rummet man befinner sig i, för att visualisera en situation eller beskriva form eller storlek. De är också användbara för att ge bekräftelse i en kommunikationssituation, för att förmedla olika känslor och sinnesstämningar eller andra icke-språkliga budskap.

Alla socialhaptiska signaler förmedlas genom  kroppskontakt på neutrala zoner på kroppen och är bundna till situation, sammanhang, rum och orientering. De kan alltså inte ersätta tal- eller teckenspråk utan är avsedd att stärka och komplettera andra former av mellanmänsklig kommunikation.

Handalfabetet

Handalfabetet används av personer med dövblindhet som inte har något annat fungerande kommunikationssätt, eller som komplement till andra kommunikationssätt i vissa situationer t.ex. när det är svårt att höra vad som sägs. Detta sker med viss individuell anpassning av bl.a. tempo, språkanpassning och din placering.

Handalfabetet innebär att du använder teckenspråkets bokstäver som kan användas antingen visuellt eller taktilt. När det gäller handalfabetet som enda kommunikationssätt ska du nästan alltid stava varje ord bokstav för bokstav. Du behöver tänka på:

• Du ska känna till om personen behärskar handalfabetet på annat sätt än att stava varje ord bokstav för bokstav.
• Du har också nytta av att känna till om personen behärskar några vanliga tecken (från teckenspråket), några andra tecken eller socialhaptiska signaler för att komplettera handalfabetet.
• Du ska uttrycka bokstäver extra tydligt genom att visa varje bokstavs karakteristiska drag. Tänk på att vissa bokstäver är mycket lika varandra och mycket lika vissa siffror.
• Du ska uttrycka siffror extra tydligt genom att visa varje siffras karakteristiska drag. Tänk på att vissa siffror är mycket lika varandra, mycket lika vissa bokstäver och mycket lika vissa andra tecken.

Skrift i handen

Skrift i handen används av personer med dövblindhet som inte har något annat fungerande kommunikationssätt eller som komplement till andra kommunikationssätt i vissa situationer t.ex. när det är svårt att höra vad som sägs. Detta sker med viss individuell anpassning av bl.a. tempo, språkanpassning och din placering.

Skrift i handen innebär att du skriver vanliga versaler (stora bokstäver) i personens handflata med ditt eget pekfinger som penna. För viss kan det vara lättare att uppfatta om man skriver på personens rygg, överarm eller panna.

Ett alternativ är att du använder personens pekfinger som penna. Då kan du dessutom skriva på någon annan yta än personens handflata t.ex. ett bord eller en vägg. Skrift i handen kan naturligtvis också användas av alla personer med dövblindhet vid kommunikation med andra människor som inte behärskar deras kommunikationssätt. Att tänka på:

• Du ska rita bokstävernas linjer uppifrån och ner och från vänster till höger.
• Du ska skriva tydligt och på samma ställe hela tiden.
• Du ska göra korta pauser mellan varje bokstav och mellan varje ord.
• Du kan med fördel be personen upprepa vad du skriver.
• Vissa personer vill följa ditt pekfinger med sin ena hand.
• Om personens händer är upptagna, kan du skriva på hens arm eller rygg istället.
• En del vana personer vill ha gemener (små bokstäver) eller t.o.m. skrivstil, men de flesta föredrar versaler (stora bokstäver).
• Om både du och personen behärskar punktskrift, kan du skriva punktskrift och ha personens fingrar som tangenter.
• Du har nytta av att känna till om personen behärskar några vanliga tecken (från teckenspråket), några andra tecken eller socialhaptiska signaler för att komplettera skriften.

Anpassad skrift

• Skrift kan anpassas så att färg och storlek på bokstäverna passar personen med dövblindhet.
• I punktskrift är texten uppbyggd av punkter som går att kan känna och läsas av med fingrarna, på papper eller på en särskild punktskriftsdisplay till datorn.