Nätverkskarta
Att leva med dövblindhet innebär alltid att samspel, kommunikation och relationer påverkas. Det gäller på det privata planet med familj, vänner med mera, men även den arena där professionella, till exempel läkare, sjukgymnaster, kuratorer, pedagoger med flera finns. För en person med dövblindhet blir det professionella nätverket dessutom mycket större, och viktigare, än för den som lever utan funktionsnedsättningar.
Att ha välfungerande nätverk, både privat och professionellt, är viktigt för alla. Att göra en nätverkskarta tillsammans med en person som lever med dövblindhet eller tillsammans med ett föräldrapar som har ett barn med dövblindhet kan vara ett mycket bra re-/habiliteringsverktyg. Kartan kan ge indikationer på om det finns saker vi bör erbjuda det nära nätverket för att familjen ska fungera väl. Kanske finns det en mormor som behöver stöd i sin sorg över att barnbarnet har dövblindhet? Kanske finns det grannar som behöver få information för att få en bättre förståelse? Skol- eller arbetskamrater? Chef? Lärare? Kanske behöver det professionella nätverket ses över och även samordnas?
Identifiera och värdera
Eftersom dövblindhet alltid påverkar kommunikation och samspel med andra personer så är det inte bara mängden av relationer som blir en utmaning. Den stora utmaningen är att få relationerna att fungera väl. Inte sällan ser vi att det privata nätverket krymper i takt med att dövblindheten blir allt mer påtaglig och att det professionella ökar. 
När detta sker påverkas både personen som har dövblindhet och familjen. Detta kan du läsa mer om i projektrapporten ”För barnets bästa” samt i boken ”Dövblindhet i ett livsperspektiv”. Båda finns att beställa eller ladda ner på Nkcdb:s hemsida under publikationer.
Gör man en kartläggning av nätverk i nutid och en över hur det har sett ut tidigare och ser att det privata minskat och det professionella ökat behöver vi prata om vad det står för. Det behöver inte vara ett problem. För de flesta av oss förändras det privata nätverket över tid. Kanske har det minskat för att man valt att bara behålla dem som man verkligen vill ha i sitt liv. Om anledningen däremot är att man drar sig undan för att man inte har funnit strategier för att till exempel få kommunikationen att fungera är det läge att diskutera insatser.
Det finns många olika metoder kring nätverkskartor. Den vi har erfarenhet bygger på en metod som används vid Helen Kellers center i New York. Den bygger på att man, utöver att man placerar in sina relationer, även värderar dem. Detta ger dels en bild av hur nätverket ser ut i antal men också om de som finns i nätverket är ett stöd eller en belastning. Värderingen bygger på att man färgsätter relationerna:
- grönt = en bra, positiv relation
- rött = en relation som upplevs som jobbig – här måste man undersöka om personen i sig ändå är viktig för den enskilde – då bör man arbeta med relationen – om det är en relation som inte upplevs viktig är det kanske en person man inte ska lägga så mycket energi på. Är det en professionell kan ett alternativ vara att få byta till en annan med samma funktion
- blått = neutral relation. Många av de professionella relationerna bör helst vara blå. De ska kännas trygga men inte ”livsviktiga”, egentligen ska de kunna vara utbytbara. Undantag professionella där man tydligt arbetar med förändringsarbete – då bör man en viss period ”vara grön” och då också vara mycket medveten om hur viktig man är! Det går då inte att till exempel lägga över ett besök på en kollega, vilket kan fungera om man är blå. Exempel: en person som precis fått en ny hörapparat och håller på att arbeta med att lära sig hur den fungerar i olika situationer, att jobba med känslorna av att vara beroende av ett hjälpmedel och vad man tror att andra tänker kring det och så vidare – här ska helst audionomen vara grön, men när personen är trygg med sin hörapparat och behöver komma på ett återbesök för att till exempel byta slang, eller till och med få en ny hörapparat för att den gamla är utsliten så räcker det med en ”blå audionom”.
Erbjuda insatser
Utifrån en sådan här nätverkskarta går det att identifiera och erbjuda insatser som kan vara till nytta. Till exempel:
- Vi kan se om det finns möjlighet till avlastning eller annat stöd och hjälp i det privata nätverket och om det i så fall redan fungerar eller om det krävs någon insats. Det kan handla om information, krissamtal till en nära anhörig som själv drabbats av sorg på grund av att dövblindheten drabbat, ordinera hjälpmedel så att personen kan fungera även i ett annat hem, på en annan plats än hemma med mera.
- Vi kan se om det är allt för många i det professionella nätverket och hjälpa till att prioritera vilka som är viktiga att ha kvar
- Vi kan kalla till ett samverkansmöte
- Vi kan erbjuda oss att utse någon som samordnar det professionella nätverket
Film om nätverksmodellen
Här kan du lyssna på när Helene Engh, biträdande verksamhetschef och socionom på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor, när hon berättar om nätverksmodellen.
Grundutbildning: Nätverkskartor from Nkcdb on Vimeo.
Mallar och material
Här hittar du en tom nätverkskarta i två versioner som du kan skriva ut och använda.
Skriv ut