Varje år den 14 maj uppmärksammas teckenspråket på Teckenspråkets dag. I år firar även teckenspråksforskningen vid Stockholms universitet 50 år. Ett fint tillfälle för Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor att påminna om professor Johanna Meschs forskning om taktilt teckenspråk!
Visuellt teckenspråk används av personer med dövblindhet som behärskar teckenspråk och som har vissa synrester kvar. Om en person med dövblindhet har användbara synrester tas teckenspråket emot visuellt så länge som möjligt. Om synrester däremot saknas, behöver teckenspråket i stället tas emot taktilt, det vill säga genom att känna språket med händerna.
Vid Stockholms universitet bedrivs forskning inom teckenspråk och i år firar deras teckenspråksforskning 50 år. En del av den forskningen handlar specifikt om taktilt teckenspråk. Inför Teckenspråkets dag tog Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor (Nkcdb) kontakt med professor Johanna Mesch som är verksam vid universitet. Johanna arbetar på avdelningen för teckenspråk på Institutionen för lingvistisk och har genom sin forskning bidragit till att fördjupa kunskapen om taktilt teckenspråk.
Dina publikationer har varit ett viktigt bidrag gällande taktilt teckenspråk. Hur kommer det sig att du började forska om just taktilt teckenspråk?
— Det var min handledare Inger Ahlgren som föreslog det för min kandidatuppsats i ämnet teckenspråk. Vid den tidpunkten var det ett outforskat forskningsämne nationellt och internationellt, berättar Johanna.
Inger Ahlgren var docent i teckenspråk vid Stockholms universitet fram till 2007. Hon var en av de första som började intressera sig för forskning om språkutveckling och barn med dövblindhet på 1980-talet.
Hur skulle du kortfattat beskriva likheter och skillnader mellan visuellt teckenspråk och taktilt teckenspråk?
— Likheter ligger i teckenförrådet, även om det finns en del anpassningar och kompletteringar i taktilt teckenspråk. Kompletteringarna handlar bland annat turtagning, användningen av den andra ickedominanta handen, flera upprepningar och förtydliganden, sammanfattar Johanna.
I och med att taktilt teckenspråk avläses med händerna finns det behov av andra former än när det är möjligt att använda synen. Det handlar om former för att veta vem som pratar och vem som lyssnar och om att ta tur. För turtagning används bland annat olika handpositioner i taktilt teckenspråk. I visuellt teckenspråk sker och uppfattas mycket samtidigt, till exempel vad som förmedlas med händer, kropp och mimik. Att uppfatta språket med känseln tar längre tid och det kan behövas fler upprepningar och förtydliganden.
Vilken forskning anser du fortfarande saknas när det gäller taktilt teckenspråk?
— Det finns fortfarande flera områden, till exempel kommunikativa strategier, spatial användning och taktil ikonicitet, säger Johanna.
Spatial användning handlar om hur man använder det fysiska rummet runt omkring kroppen för att förmedla språkliga budskap. Det är ett område som har uppmärksammats mer på senare år, både för visuellt och taktilt teckenspråk. Taktil ikonicitet betyder att något är avbildande via känseln. Det används som en del i taktilt teckenspråk för att berätta och beskriva saker.
Om teckenspråket dag
Den 14 maj 1981 fastslog riksdagen att teckenspråk är dövas förstaspråk och svenskt teckenspråk erkändes därmed som ett officiellt språk. Sverige var det första land i världen som officiellt erkänt teckenspråket som språk. Därför arrangeras Teckenspråkets dag den 14 maj varje år i olika städer i Sverige.
I år; den 11 maj 2022, fick Sveriges dövas riksförbund (SDR) ta emot minoritetsspråkspriset för sin långa och breda kamp för teckenspråkets ställning. Prisutdelare var av kulturminister Jeanette Gustafsdotter. SDR och avdelningen för teckenspråk på Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet arrangerar i år öppet hus på Teckenspråkets dag. I arrangemanget medverkar bland andra även Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB)
Tips!
Visuellt teckenspråk kan både avläsas på lite längre avstånd och nära av personer med dövblindhet, beroende på synnedsättning som personen har. Taktilt teckenspråk avläses taktilt med händerna. Det används av personer med dövblindhet som inte kan avläsa teckenspråket visuellt på grund av otillräckliga eller helt obefintliga synrester.
Publikationer om taktilt teckenspråk vid Stockholms universitet
Mesch, Johanna (1994) Dövblindas teckenspråk. En pilotstudie.
Ahlgren Inger (1996) Om dövblindas barns möjlighet till språkutveckling.