Tekniken blev en befriare

Större självständighet med smart telefon

Det blev kärlek vid första ögonkastet. Den teknik som Anne-Maj Magnström trott skulle vara omöjlig att hantera för en person med dövblindhet ledde i stället till ökad självständighet.

Med en smartphone eller surfplatta är det slut med ovissheten om vilken plattform tåget kommer in på, vilket väder som råder utomhus eller vad som händer i världen.

– Numera kan jag ta en virtuell fika med min utflyttade dotter eller förvandla mina foton till riktiga vykort som skickas till rätt person med hjälp av en elektronisk tjänst, säger Anne-Maj Magnström som varit aktiv i Förbundet Sveriges Dövblindas IT-grupp.

Exakt hur fiffig den nya tekniken är visade sig på den internationella konferensen om förvärvad dövblindhet, ADBN, i Lund i november 2012. När Anne-Maj Magnström skulle föreläsa visade hon sina bilder via telefonen,

– Jag kopplade helt enkelt min Iphone till datorprojektorn och så visades min power point-presentation på filmduken.

Både Apple och Android kan fungera som hjälpmedel i vardagen men Apple-produkterna har den stora fördelen att funktionerna dels finns färdiginstallerade, dels är enkla att komma igång med.

– Trots att produkterna och applikationerna, de så kallade apparna är framtagna för seende är många väldigt bra för människor med funktionsnedsättningar. Men ett problem är att telefoner och surfplattor inte räknas som hjälpmedel och att landstingen inte vet hur de fungerar och därmed inte kan hjälpa personer med dövblindhet att använda dem. Det är bakgrunden till att FSDB startade en arbetsgrupp (IT-gruppen) för att testa, utvärdera och informera våra medlemmar men också andra aktörer i samhället.

Anne-Maj Magnström har alltid varit teknikintresserad. Men i takt med att synen försämrades blev det svårare att hänga med. En dag kunde hon inte längre läsa bäst-före-stämpel på matvaror, information på tågstationer eller kommunicera med papper och penna. Med Iphone och Ipad blev det plötsligt möjligt att kompensera för försämringarna.

– Ett sätt att kunna läsa vad som står på telefonen är att koppla den till en punktdisplay. Man kan aktivera talsyntes i den. VoiceOver är skärmläsarprogram som är standard i Apples produkter. Den gör det möjligt att aktivera talsyntes och läsa med punktdisplay. VoiceOver talar om vad som står på skärmen helt enkelt. Vill man utföra en åtgärd på telefonen eller surfplattan använder man gester, externt tangentbord eller punktdisplay. Texterna kan förstoras och man kan vända färgerna så att det blir vit text på svart botten i stället för tvärtom.

 

Anne-Maj Magnström använder Ipaden mer än telefonen eftersom hon har synrester. Telefonen är framför allt ett komplement.

– Jag fotograferar ofta med den. Men sen använder jag Ipaden för att bläddra bland bilderna. Ibland tar jag ett foto när jag är på resa och utnyttjar postens tjänst att omvandla bilden till ett riktigt vykort som skickas iväg.

De smarta telefonernas inbyggda GPS kan revolutionera livet för en person med dövblindhet. Nu går det att veta vilken gata man befinner sig på eller vilken station bussen eller tåget är på.

– Det är viktigt att känna till vilka tillbehör som finns, till exempel tangentbord och punktdisplay. Jag var inte bra på punktskrift tidigare, men tack vare den nya tekniken och för att min syn försämrats övar jag på att få upp läshastigheten. Iphone har en inbyggd vibrator men någon sådan finns inte på Ipad. Anne-Maj Magnström testar därför en sändare som kopplas in i surfplattans hörlursuttag och sänder en signal till armbandsuret. På det viset får hon veta om någon ringer eller det kommit ny e-post.

– Jag har haft mycket hjälp av de andra i IT-gruppen för att hitta system som fungerar. Ofta har jag surfat runt på google för att hitta information. Det var så jag lärde mig att det var mycket enklare att läsa PDF-filer på surfplattan än på datorn. Därför använder jag ofta min Ipad, både på jobbet och hemma.

– När jag reser tar jag inte längre med mig datorn utan nöjer mig med att packa ner min Ipad. Det har gjort min ryggsäck betydligt lättare. Och det är underbart att kunna använda sociala medier och söka information på egen hand. I dag kan jag ta del av nyhetsflödet på nätet på ett sätt som var otänkbart tidigare.

Anne-Maj Magnström är en teknikentusiast som själv klarar av att botanisera bland funktioner och appar. För andra är det inte lika lätt. Det krävs hjälp och stöd för att lära sig hantera den.

– En bra introduktion är helt avgörande. Användaren måste få tid att lära känna produkten. Det är viktigt att beskriva och anpassa den tillsammans med användaren och anslå tillräckligt med tid för träning i början.

– Kommunikationen mellan instruktör och användare måste fungera. Annars uppstår det missförstånd, säger hon. Man behöver också dela kunskap och erfarenhet med andra. Ett nätverk via e-post eller facebook eller att få undervisning i grupp tillsammans med andra är bra. Dessutom behövs snabb och lättillgänglig support.

FOTNOT 1: ADBN är en förkortning för Aquired Deafblindness Network. Nätverket är internationellt och består av både professionella och brukare som möts för en konferens vartannat år.

FOTNOT 2: Tyvärr finns inte appen ”Handwriting” kvar i sortimentet. Det finns dock alternativa appar som till exempel ”Penulator” eller ”MyScript Memo”.

Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor (NKCdb) har från 2013 ett utökat uppdrag som bland annat innebär att vara en nationell resurs när det gäller IKT (informations- och kommunikationsteknologi). I uppdraget kommer NKCdb att samverka med Förbundet Sveriges dövblinda (FSDB), men också med andra aktörer som landstingen, Hjälpmedelsinstitutet, Post- och telestyrelsen, tillverkare och ordinatörer av IT-baserade hjälpmedel. FSDBs IT-grupp övergick därför vid årsskiftet till NKCdb och är numera en del av det nya uppdraget.

Text Anne Jalakas