Varför behöver audionomer veta hur det står till med synen? Nkcdb:s nya handbok ”Dövblindhet för audionomer” både förklarar och ger handfasta råd.
— Vi vill särskilt lyfta fram hur hörhjälpmedel kan kompensera för synnedsättning, säger författarna, Karin Jönsson och Jenny Widmark.
— Det gäller så klart också på andra hållet. Ett par rätt slipade glasögon kan underlätta mycket när den som har nedsatt hörsel ska uppfatta tal.
Att våga fråga är ett råd som löper som en röd tråd genom hela boken. Det är inte så att alla med dövblindhet har samma behov, tvärtom är variationen mycket stor.
Prova, testa, träna, fråga
— Jag tror att många varit fokuserade på att det ska vara så enkelt som möjligt att hantera hörapparaterna för den som har en synnedsättning. Det är lätt att räkna bort en del teknik för att man tror det blir för svårt. Men om man inte provar, testar, tränar och frågar vet man inte vad som funkar, säger Jenny Widmark.
Författarna ingår i Nkcdb:s teknikgrupp som bland annat arbetar för att göra tekniken tillgänglig för personer med dövblindhet. Jenny Widmark är till vardags audionom vid dövblindteamet i Västra Götaland. Karin Jönsson är expert på teknik och hjälpmedel med särskilt fokus på hur man kan kompensera för en synnedsättning.
Boken är rikt illustrerad, faktatät, lättläst och tryckt i ett fickvänligt format. Den är den första i sitt slag i Sverige och täcker ett område där kunskapsbristen är stor. Få förstår hur mycket syn och hörsel hänger ihop och hur mycket som kan göras för att förbättra båda sinnena.
Dövblindhet är ofta progressivt vilket kan innebära att synen försämras över tid.
Hur justera när synen försämras?
— När en person tycker sig höra sämre kan audionomen säga att det gör du inte. Och det är ju sant om man bara ser till audiogrammet. Men då tänker man inte i nästa steg, att det kanske är synen som försämrats vilket kan innebära att hörapparaterna behöver justeras för att i vissa situationer kunna kompensera för synbortfallet, säger Karin Jönsson.
Många med dövblindhet lyssnar otroligt mycket på poddar, ljudböcker och talstödet i mobilen för att läsa sms, mejl, nyheter med mera. Detta medför att batteriförbrukningen för både hörapparater och mobiltelefon ökar enormt.
Direktströmning kan ställa till problem
Strömmande ljud är normalt mycket lättare att lyssna på, men det innebär också att omgivningsljud blir svårare att uppfatta.
— Man kanske sitter på sin terrass och lyssnar på en podd och så kommer grannen förbi och vill prata. Om du direktströmmar måste du hitta din mobil och den app som hör till hörapparaten för att koppla bort podden och höra grannen, säger Jenny Widmark.
— Det finns olika sätt att komma runt problemet men om man inte diskuterat sig fram till en bra lösning kan strömningen göra mer skada än nytta.
Ett sätt att lösa problemet är en extra strömningsenhet, en blåtandsmottagare för strömmande ljud, som kopplas mellan hörapparaterna och mobilen. Då växlar man läge genom att bara trycka på en knapp. Men det fungerar olika på olika hörapparater så det gäller att tänka på hur man enklast stänger av och sätter på funktionen när man väljer apparat.
Dessutom skiljer det sig också åt beroende på var man bor. I vissa regioner är det lätt att få en separat strömningsenhet utan extra kostnad, i andra inte.
Teknikutvecklingen i dag är snabb, vilket är bra men också kan ställa till det. Det är svårt att hålla koll på vad som funkar och vad som inte funkar, både för hörapparater och mobiler vars ständiga uppdateringar kan leda till att vissa funktioner plötsligt inte längre fungerar.
Pyttesmå knappar och batterier som tar slut
Pyttesmå knappar och lampor är ett annat problem liksom batterier. Många går omkring med extra batterier, powerbanks, för att inte riskera att mobilen laddar ur. Tillverkarna har inte förstått hur mycket många lyssnar på radio, poddar, ljudböcker och talstöd.
I dag finns det hörapparater där det uppladdningsbara batteriet är inkapslat i själva hörapparaten och inte kan tas ut. Om lampan som visar att laddning pågår är så liten att den inte går att se, eller om talstödet inte fungerar ihop med appen i telefonen, är det omöjligt att veta om apparaten verkligen är på laddning
— En superenkel förbättring vore att investera några ören på en vibrator som vibrerar när man placerat hörapparaten rätt, säger Karin Jönsson. Sätter man i den fel laddar den ju inte på natten och så vaknar man utan fungerande hörapparater. Då kan man bli väldigt utsatt.
”Dövblindhet för audionomer” innehåller råd och tips om allt från hur kallelsen till personer med dövblindhet ska utformas till vad man behöver tänka på vid inställningen av hörapparaten. Dess mikrofoner arbetar på olika sätt och kan inte avgöra om personen behöver höra trafikljud eller prat. Därför är det viktigt att användaren manuellt kan ställa om till rätt program, till exempel när man ska korsa en trafikerad gata. Annars kan det bli livsfarligt.
Även här gäller det att fråga personen. Är det viktigt att höra från alla håll, med mikrofonen inställd på 360 grader utomhus? Då uppfattar man vad som händer, framför bakom, och vid sidan men kan höra tal sämre. Behöver han eller hon höra ekot från sin vita käpp utomhus?
Vilken apparat är enklast med aktuell syn?
Att avsätta tillräckligt med tid för mötet är extra viktigt för personer med dövblindhet. För audionomen gäller det att tänka på vilken hörapparat som är enklast att hantera med aktuell syn. Att lära om och lära nytt tar mycket kraft. Användaren kan spara mycket energi om det går att välja en hörapparat som liknar den som använts tidigare. Vilket talstöd använder personen? Det är också viktigt.
Man kan inte heller förutsätta att apparna som finns till många hörapparater fungerar, eftersom dessa sällan har stöd för skärmläsare.
Går det att byta batterier på egen hand och räcker de hela dagen? Och hur ska bruksanvisningen se ut? Ska det vara en anpassad lathund med stor text eller inspelad på användarens fickminne?
Många klarar mycket mer
— Det är viktigt att hela tiden fråga personen och inte utgå från att han eller hon inte kan hantera lite mer komplicerade tillbehör och lösningar. Min erfarenhet är att många klarar mycket när de får träna, helst hemma i lugn och ro och med sitt eget förstoringshjälpmedel, säger Jenny Widmark.
”Dövblindhet för audionomer” är gratis, förutom kostnaden för porto. Den går att ladda ner som pdf eller beställa här.
Karin Jönsson och Jenny Widmark svarar gärna på frågor och hoppas också att kunna utöka sin kunskapsbank genom att få ta del av läsarnas synpunkter och erfarenheter. Fler smarta tips vi kan sprida vidare? Skriv till teknikgruppen@nkcdb.se
ANNE JALAKAS, text, HENRIK MALMQVIST, foto
Skriv ut